Uppdatering
Kategori: Allmänt
Ja en liten uppdatering så här i påskvädret skulle väl inte sitta helt fel.
Vi börjar med lördagen och klassfesten. Jag var ju som sagt lite deppig inför den och för att många tyckte att alla kläder jag gav som förslag inte dög. Till slut tänkte jag: Jag får väl gå naken då! och då är det ju verkligen kris.
Men på lördagsmorgonen när jag öppnade garderoben så kom jag att tänka på mitt linne från London. Den är ju fin tänkte jag..Med några snygga leggings eller strumpbyxor blir den kanon!
Så jag och mamma åkte till stan för att kolla efter kläder och leggings. Går in på twilfit inne på Cityhuset och pratar med en tjej där. Hur trevlig som helst, en sådan tjej som man skulle vilja vara vän med=) Har ni haft den känslan när ni träffat någon annan människa någon gång? : Henne skulle jag vilja lära känna mer.
Men men, hon rekomenderade att jag skulle köpa en enkel tubkjol och ha under linnet, eftersom linnet är väldigt kort.Sagt och gjort, gick över till H&M och köpte en enkel tubkjol för 50:-, gick tillbaka till henne på twilfit och köpte ett par snygga leggings i ett fint mönster. "Du kommer bli snyggast på festen".
Väl hemma kände jag mig riktigt nöjd, och sminkade mig och gjorde mig iordning inför kvällen. Kände mig så jävla snygg! =)
Ser inte så glad ut på bilden och ser tjock ut ju..Nåja jag kände mig snygg iaf.
Åkte till klassfesten och det var väl som vanligt, jag var tönten i gänget som ingen hade lust att prata med, fast jag försökte prata och så. Ingen sa något om hur snygg jag var...Men men, jag kände och känner så här: Har de inte velat ha kontakt med mig på typ 10 år så är det deras förlust, kan man inte bli mer vuxen än vad man var när man var 15 så klarar jag mig utan dem...
Klass 9A avgångsår 2001.
Drog vidare till Harrys efter men det var tråkigt!
Söndag: Gjorde inte så mycket
Måndag: Gjorde inte så mycket då heller, gjorde väl spanska talet..
Tisdag: Inget speciellt. Tränade på talet
Onsdag: Blodgivning, och för första gången kände jag ett obehag när de stack in nålen. Det brände som satan och sved, sköterskan var helt likgiltig och sa: Ja, det kan svida till lite om det kommer sprit på nålen.. SVIDA TILL LITE?? Hela armen brände ju som om jag vet inte vad!!!
Men som tur är går tappningen fort. Sköterskan lassar upp en hel karta med järntabletter, och jag säger :
-ja förra gången behövde jag inga tabletter.
- du hade 137 i blodvärde så du får göra som du vill..
- då skippar jag dom tack!
-Hmpf! Oki, du gör som du vill..
-Japp, tack så mycket!
Trodde att den brännande känslan skulle försvinna så fort nålen drogs ut men det gjorde den inte. Gick tillbaka efter att jag ätit en macka och fick en menande blick från sköterskan. Men jag stog kvar och hon tog bort bandaget och smetade på en salva..
- nu blir det nog bättre.
Hmm..Ja, det dröjde väl iaf 2-3 timmar innan känslan försvann..Och det hade den nog gjort utan salva..
Torsdag: Idag har jag tränat på mitt tal och jag kan det väldigt bra nu! Talet är ca 6 min långt, helt perfekt alltså. Nu ska jag bara göra det och det och det och det och det och det och det....=)
Uppdatering klar!
